Handöls kapell i Jämtland

Handöls kapell er en kirkebygning i Handöl i Härnösands stift. Kapellet ble oppført i tre omkring år 1800, tatt i bruk 1804 og innviet i 1806. Vegger og tak ble bygget av stedsbefolkningen, mens innredningen ble utført av fjellallmuen og samene. Det siste renoveringen ble gjennomført i sammenheng med kapellets tohundreårsjubileum.

Rundt kapellet finnes en kirkegård.

Prekestolen er fra 1600-tallet og fantes tidigere i Frösö kirke. Det samme gjelder for alteret. Ännu under första delen av 1700-talet var samerna inte helt inkluderade i svenskt kyrkoliv. Detta dokumenterades av den norske prästen och missionären Thomas von Westen som på olika sätt framförde förslag om åtgärder. Under 1700-talet organiserades religionsvården i Jämtland och Härjedalen. År 1739 inrättades ett ämbetsverk, Kongl. Direktionen över Ecklesiastikverket i lappmarken, vilket skulle ombesörja samernas själavård och undervisning. Skolor grundades för den samiska ungdomen och lärarna i dessa var prästvigda. De skulle även förrätta gudstjänst i församlingskyrkan. Från 1740-talet fanns även kateketer, kringvandrande lärare, som undervisade i första hand barnen i läsning och kristendom men dessutom på sön- och helgdagar höll andaktsstunder.

År 1746 bildades ett särskilt pastorat för Jämtlands lappmark, Föllinge lappförsamling. Där inrättades också en lappskola med pastor lapponum som skolmästare. Snart delades pastoratet och komministern i Undersåker fick ta hand om samerna i Åre, Kall, Offerdal och Undersåker. Från omkring 1768 fick Hede lappförsamling ansvar för samerna i Härjedalen och södra Jämtland, senare Tännäs lappförsamling. År 1852 namnändrades Föllinge lappförsamling till Hotagens lappförsamling.
I början av 1800-talet upplöstes lappmarksdirektionen och dess uppgifter övertogs senare av Ecklesiastikdepartementet.

Under vintern kunde samerna bevista höghässa i församlingskyrkan men detta var i allmänhet omöj

Add to Cart Add to Lightbox Download

Filename: handols_kapell_jamtland.jpg
Copyright: Bente Haarstad
Image Size: 5472x3648 / 4.7MB; 1718 1719 Armfeldt Armfeldts fälttåg 1718-1719 Carolean Death March Charles XII Europa Europe European Foreningen Norden Handöl Handöls kapell Handøl Handøl kapell Hellige Olav Jämt-trønderska historiedagarna Jämt-trønderske historiedager Jämtland Karl XII Karl den tolvte Karoliner Karolinernes hærtog i Trøndelag Karolinernes hærtog i Tydal Midt-Norden Norden Nordic Norge Norway Olavskirke Scandinavia Skandinavia Stugudal Svenska kyrkan Sweden arctic carolean carolean soldier caroleans chapell christianity churches in Scandinavia cold cultural heritage culture de siste karolinerne drama dramatisk dødsmarsjen felttoget i Trøndelag fjell fjellbygd general general Armfeldt general Armfeldts mislykkede hærtog i Trøndelag historie historisk hærtog jämt-trøndersk jämter karolin karoliner-tragedien karolinernes dødsmarsj karolinernes felttog i Trøndelag karolinernes hærtog kirker kirker i Sverige krig krigshistorie kristendom kristendommen kultur kulturarven kulturminner lokalhistorikere midtnorsk militært nordisk norsk norsk-svensk historie norwegian religion rural samiske kirker scandinavian skandinavisk soldater soldiers svensk svensk-norsk historie svenske svenske karolinere swedish caroleans
Contained in galleries: Handöls kapell i Jämtland - Hellig Olav middelalderkunst

Handöls kapell er en kirkebygning i Handöl i Härnösands stift. Kapellet ble oppført i tre omkring år 1800, tatt i bruk 1804 og innviet i 1806. Vegger og tak ble bygget av stedsbefolkningen, mens innredningen ble utført av fjellallmuen og samene. Det siste renoveringen ble gjennomført i sammenheng med kapellets tohundreårsjubileum.<br />
<br />
Rundt kapellet finnes en kirkegård.<br />
<br />
Prekestolen er fra 1600-tallet og fantes tidigere i Frösö kirke. Det samme gjelder for alteret. Ännu under första delen av 1700-talet var samerna inte helt inkluderade i svenskt kyrkoliv. Detta dokumenterades av den norske prästen och missionären Thomas von Westen som på olika sätt framförde förslag om åtgärder. Under 1700-talet organiserades religionsvården i Jämtland och Härjedalen. År 1739 inrättades ett ämbetsverk, Kongl. Direktionen över Ecklesiastikverket i lappmarken, vilket skulle ombesörja samernas själavård och undervisning. Skolor grundades för den samiska ungdomen och lärarna i dessa var prästvigda. De skulle även förrätta gudstjänst i församlingskyrkan. Från 1740-talet fanns även kateketer, kringvandrande lärare, som undervisade i första hand barnen i läsning och kristendom men dessutom på sön- och helgdagar höll andaktsstunder.<br />
<br />
År 1746 bildades ett särskilt pastorat för Jämtlands lappmark, Föllinge lappförsamling. Där inrättades också en lappskola med pastor lapponum som skolmästare. Snart delades pastoratet och komministern i Undersåker fick ta hand om samerna i Åre, Kall, Offerdal och Undersåker. Från omkring 1768 fick Hede lappförsamling ansvar för samerna i Härjedalen och södra Jämtland, senare Tännäs lappförsamling. År 1852 namnändrades Föllinge lappförsamling till Hotagens lappförsamling.<br />
I början av 1800-talet upplöstes lappmarksdirektionen och dess uppgifter övertogs senare av Ecklesiastikdepartementet.<br />
<br />
Under vintern kunde samerna bevista höghässa i församlingskyrkan men detta var i allmänhet omöj