Handöls kapell i Jämtland

Handöls kapell er en kirkebygning i Handöl i Härnösands stift. Kapellet ble oppført i tre omkring år 1800, tatt i bruk 1804 og innviet i 1806. Vegger og tak ble bygget av stedsbefolkningen, mens innredningen ble utført av fjellallmuen og samene. Det siste renoveringen ble gjennomført i sammenheng med kapellets tohundreårsjubileum.

Rundt kapellet finnes en kirkegård.

Prekestolen er fra 1600-tallet og fantes tidigere i Frösö kirke. Det samme gjelder for alteret. Ännu under första delen av 1700-talet var samerna inte helt inkluderade i svenskt kyrkoliv. Detta dokumenterades av den norske prästen och missionären Thomas von Westen som på olika sätt framförde förslag om åtgärder. Under 1700-talet organiserades religionsvården i Jämtland och Härjedalen. År 1739 inrättades ett ämbetsverk, Kongl. Direktionen över Ecklesiastikverket i lappmarken, vilket skulle ombesörja samernas själavård och undervisning. Skolor grundades för den samiska ungdomen och lärarna i dessa var prästvigda. De skulle även förrätta gudstjänst i församlingskyrkan. Från 1740-talet fanns även kateketer, kringvandrande lärare, som undervisade i första hand barnen i läsning och kristendom men dessutom på sön- och helgdagar höll andaktsstunder.

År 1746 bildades ett särskilt pastorat för Jämtlands lappmark, Föllinge lappförsamling. Där inrättades också en lappskola med pastor lapponum som skolmästare. Snart delades pastoratet och komministern i Undersåker fick ta hand om samerna i Åre, Kall, Offerdal och Undersåker. Från omkring 1768 fick Hede lappförsamling ansvar för samerna i Härjedalen och södra Jämtland, senare Tännäs lappförsamling. År 1852 namnändrades Föllinge lappförsamling till Hotagens lappförsamling.
I början av 1800-talet upplöstes lappmarksdirektionen och dess uppgifter övertogs senare av Ecklesiastikdepartementet.

Under vintern kunde samerna bevista höghässa i församlingskyrkan men detta var i allmänhet omöj

Add to Cart Add to Lightbox Download

Filename: handols_kapell_jamtland-3.jpg
Copyright: Bente Haarstad
Image Size: 3449x5173 / 2.9MB; 1718 1719 Armfeldt Armfeldts fälttåg 1718-1719 Charles XII Europa Europe European Foreningen Norden Handöl Handöls kapell Handøl Handøl kapell Hellige Olav Jesus Christ Jämt-trønderska historiedagarna Jämt-trønderske historiedager Jämtland Karl XII Karl den tolvte Karoliner Karolinernes hærtog i Trøndelag Karolinernes hærtog i Tydal Middelalderkirkene Midt-Norden Norden Nordic Norge Norway Olav den hellige Olavskirke Scandinavia Skandinavia Stugudal Svenska kyrkan Sweden arctic chapell christianity churches in Scandinavia cold cultural heritage dødsmarsjen felttoget i Trøndelag fjell fjellbygd general general Armfeldt general Armfeldts mislykkede hærtog i Trøndelag historie historisk hærtog jämt-trøndersk jämter karolin karoliner-tragedien karolinernes dødsmarsj karolinernes felttog i Trøndelag karolinernes hærtog kirkekunst kirker kirker i Sverige krig krigshistorie kristendom kristendommen kultur kulturarven kulturminner lokalhistorikere midtnorsk militært nordisk norsk norsk-svensk historie norwegian religion rural samiske kirker scandinavian skandinavisk soldater soldiers svensk svensk-norsk historie svenske svenske karolinere
Contained in galleries: Handöls kapell i Jämtland - Hellig Olav middelalderkunst

Handöls kapell er en kirkebygning i Handöl i Härnösands stift. Kapellet ble oppført i tre omkring år 1800, tatt i bruk 1804 og innviet i 1806. Vegger og tak ble bygget av stedsbefolkningen, mens innredningen ble utført av fjellallmuen og samene. Det siste renoveringen ble gjennomført i sammenheng med kapellets tohundreårsjubileum.<br />
<br />
Rundt kapellet finnes en kirkegård.<br />
<br />
Prekestolen er fra 1600-tallet og fantes tidigere i Frösö kirke. Det samme gjelder for alteret. Ännu under första delen av 1700-talet var samerna inte helt inkluderade i svenskt kyrkoliv. Detta dokumenterades av den norske prästen och missionären Thomas von Westen som på olika sätt framförde förslag om åtgärder. Under 1700-talet organiserades religionsvården i Jämtland och Härjedalen. År 1739 inrättades ett ämbetsverk, Kongl. Direktionen över Ecklesiastikverket i lappmarken, vilket skulle ombesörja samernas själavård och undervisning. Skolor grundades för den samiska ungdomen och lärarna i dessa var prästvigda. De skulle även förrätta gudstjänst i församlingskyrkan. Från 1740-talet fanns även kateketer, kringvandrande lärare, som undervisade i första hand barnen i läsning och kristendom men dessutom på sön- och helgdagar höll andaktsstunder.<br />
<br />
År 1746 bildades ett särskilt pastorat för Jämtlands lappmark, Föllinge lappförsamling. Där inrättades också en lappskola med pastor lapponum som skolmästare. Snart delades pastoratet och komministern i Undersåker fick ta hand om samerna i Åre, Kall, Offerdal och Undersåker. Från omkring 1768 fick Hede lappförsamling ansvar för samerna i Härjedalen och södra Jämtland, senare Tännäs lappförsamling. År 1852 namnändrades Föllinge lappförsamling till Hotagens lappförsamling.<br />
I början av 1800-talet upplöstes lappmarksdirektionen och dess uppgifter övertogs senare av Ecklesiastikdepartementet.<br />
<br />
Under vintern kunde samerna bevista höghässa i församlingskyrkan men detta var i allmänhet omöj